torsdag 19 september 2013

Löparminne från min Värnplikt

Under min värnplikt sprang vi en 3 km-slinga ibland som fyspass men tog mig väl mest runt. När vår pluton I slutet av värnplikten skulle springa en 8 km runda på grusvägar så hade jag inga direkta förväntningar utan gick ut I ett tempo där jag låg en liten bit bakom en ledande klunga som tog täten. Efterhand så kändes farten bekväm och jag närmade mig tätklungan o hade snart anslutit. Efter halva rundan var det någon I täten som fick släppa på tempot och efter ännu en lite bit var det en till som släppte. Nu var vi helt plötsligt bara två stycken I täten o det kändes konstigt för jag kände mig pigg o stark men hade inte någon riktig kontroll hur långt det var kvar. När vi närmade oss slutet så var det bara åkrar på sidan om grusvägen så man kunde se våra befäl ganska långt håll o jag provade på att öka lite, jag kände direkt att där blev en lucka. Där var krafter kvar så jag fortsatte att trycka på hela vägen till "mål" och avståndet ner till tvåan hade blivit rätt stort på upploppet. Fick väldigt mycket respekt och uppmuntran efter detta, har dock ingen aning om vilken tid som jag hade...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar